A whole different story

Joomla! Sverige

2011-08-11T13:55:00.000+02:00

Vill du utveckla din Joomla!-hemsida eller kanske uppdatera den till den säkraste, stabilaste versionen (just nu 1.7). Ta kontakt med webbyrån Eidmann.se eller titta in på joomla-sverige.blogspot.com!

Eidmann.se - Webbyrån för dig som vill lyckas på nätet

2010-02-17T19:29:00.005+01:00

Om du är ute efter att lyckas på webben kan du sluta leta nu. Det finns många fallgropar och alla behärskar inte mediets alla delar. Men med en snygg och genomtänkt design, ett lättanvänt publiceringsverktyg och en grundlig sökmotor-optimering har du alla chanser att nå ut med ditt budskap. Läs mer om webbyrån Eidmann.se, effektiva publiceringsverktyg mm >>

Windows Live Messenger: Hide the ads (Eller: hur du tar bort reklamen i Messenger)

2009-09-08T16:21:00.005+02:00

The ads in Windows Live Messenger are really annoying, but you can get rid of them very easy

1) Open Internet Explorer and go to Tools > Internet Options > Security > Restricted Sites and add http://rad.msn.com , then click "OK" and close Internet Explorer.

2) Restart Windows Live Messenger.

Done, no more adds, only a white space where the ads used to be!

Joomla! Split menu tutorial - The easiest way

2009-08-31T17:31:00.004+02:00

The easiest way to create one single split menu (consisting of a top menu and a left menu) in Joomla! is to go core.

(Don't consider using extensions such as "Extended Menu" or such, it will only make things more complicated...)

1) First, set up your Main Menu with it's parent level menu items and their sub levels menu items.

2) Then go to the Module Manager and copy the main menu module as is. You now have two menu modules linked to the same menu.

3) Now edit the original main menu module parameters to show only the first level items ("Start level: 0; End level: 1"). Choose position too (top).

4) Edit the copied main menu module to show the sub levels ("Start level: 1; End level: 10"). Choose to "Always show sub-menu Items", and finally choose position (left).

Done!

Vad är meningen med gud?

2009-03-11T20:30:00.003+01:00

Vi hade AW härförleden och bestämde oss för en benchmarking. Ämnet gällde gud, eller närmare bestämt, om det nu finns en gud, vad är meningen med gud? Vi tänkte så det knakade, nån tuggade på en morot, en annan kliade sig på ryggen, jag drack kaffe, starkt sådant. Vi kom egentligen inte fram till något. Ella somnade till och med. Men jag bestämde enhälligt att syftet med gud måste vara att skapa idén om gud, vilken i sig inte kräver en verklig gud men ändå, nån mening måste väl ändå gud ha? Jösses vad meningslöst med en gud annars.

Varför har de dålig munhygien på Skansen?

2009-03-01T13:41:00.002+01:00

Ja, att getterna, grisarna och de små gulliga aporna har taskig andedräkt är ju en sak man kanske kan acceptera utan större invändningar, men personalen? Jag minns fortfarande med fasa den sött allmogedräktsklädda och faktiskt väldigt näpna kvinnliga Skansenguiden som när hon tog ett steg blott en aning för nära mig utgjöt en odör i mitt ansikte som fick mig att vackla bakåt med ett stön och tätt sammanpressade ögon och läppar. Kan det vara så att människorna på skansen så att säga "apar efter" djuren på samma plats? Har ni ingen hut i kroppen?! Kan ni icke skilja på mänskligt, civiliserat och djuriskt? Jag står sålunda först i ledet i det kommande uppropet för gratis tandborstar och kräm till de stackars medarbetarna på friluftsmuseet. Hur hade det inte stinkit om museets personal befunnit sig på ett reguljärt inomhusmuseum, jag bara undrar? Tack för ordet!

Räntesänkningen: En tidsinställd bomb

2009-02-12T08:39:00.010+01:00

AWDS gläds åt att Riksbanken har följt vårt råd att sänka utlåningsräntan för att hålla uppe cirkulationen i ekonomin, se det som konstgjord andning hos en svag patient. Vi håller som vanligt upp ett finger i vinden, men stoppar genast in det i vanten igen, för vi känner en isande parallell mellan räntesänkningen till 1% och de amerikanska bostadssubventionerna och tillhörande uppblåsta fastighetsvärden som ledde fram till dagens finanskris. Samma recept används nu alltså här hemma för att bekämpa finanskrisen, ungegfär som att släcka eld med eld. Men vad händer när räntan höjs igen och bostadspriserna börjar falla? Jo många kommer inte ha råd att betala sina bostadslån och då uppstår kreditförluster hos bankerna. Att bankerna i detta läge tar ut en större räntemarginal för att försäkra sig mot kreditförlusterna känns faktiskt som en sund säkerhetsåtgärd för samhället som helhet. För om bankerna här hemma skulle gå i konkurs (såsom i USA) var hamnar vi då? Mörker.

Oavsett de invecklade ekonomiska förhållandena förutspår vi att räntesänkningen till en historiskt låg nivå är en tidsinställd bomb. Frågan är inte om utan när kreditförlusterna kommer. De kommer, var så säkra, tyvärr kommer de just när ekonomin vänder uppåt igen om något år och räntan höjs. Vi får hoppas att bankernas räntemarginaler klarar av att dämpa bomben lite grann, knappast för de stackars bostadsägare som inte kommer klara sina avbetalningar, men väl för övriga samhället.

CSS lists for Firefox and IE

2008-12-16T13:28:00.016+01:00

Well I guess it must be one of the more nerve wrecking things for a web designer, theses differences between Internet Explorer and more web standard compliant browsers like Firefox. The most daunting eaxmples of these differences are the handling of margins and padding for boxes and lists.

There are a two main approaches to face this problem, the first is to write a specific stylesheet for each browser and use a conditional link like:



Another approach is to use only one stylesheet and include different style properties for different browsers:

.li
{
margin: 15px;
#margin: 10px;
_margin: 10px;
}

Where the first property applies to all browsers, suchs as Firefox
# Applies to only IE 7
_ Applies to older IE browsers

Either of these approaches can be used to tame lists in IE and Firefox. For whereas Firefox uses padding-left to indent lists, IE uses margin-left. By including browser specific properties (like # or _ ), you can build your lists to look the same in all the major browsers, nice huh?

Read more about this at http://cmsproducer.com/different-css--firefox-internet-explorer-7-IE-6-5

and at http://clagnut.com/blog/1287/

How to move your Joomla! 1.5 site!

2008-12-11T16:04:00.014+01:00

This tutorial teaches how to move (export, transfer, migrate) your Joomla! site from one server to another, local or remote

1) Install Joomla! 1.5 in both instances the usual way.

2) Develop the site in one of the instances, probably on your local server (your computer) using WampServer or a similar tool.

3) Copy all files from your developed site to the other site. Use an FTP program such as FileZilla, SmartFTP or similar. But don't copy /replace the configuration.php file.

4) Copy the database. Export all tables (but not the table called jos_users) from your developed sites database to the other sites database. For this to work you have to clear all tables (but the jos_users table) in your undeveloped sites database. Simply delete all tables but jos_users, and then paste the new database code in using the SQL-tab in MySQL.

DONE!

Börsvärdet halverat!Pengarna uppväderade!

2008-10-11T11:17:00.022+02:00

Dagens förstasidor

Alla snackar om börsraset, bostadspriserna som faller som en sten osv i all oändlighet, men få pratar om vad vi EGENTLIGEN ser hända mitt framför näsan på oss. Man kan förvisso med full riktighet hävda att börsvärdet och andra värden rasar, men vill man försöka förstå vad som sker i ekonomin (utifrån ett mikro-/makroekonomiskt perspektiv) är det riktigare att säga att det är pengarnas värde som stiger. När folk ser sina möjligheter att fylla på med pengar framöver minska håller de lite mer på pengarna man har, man spenderar inte lika mycket. Plötsligt värderar man alltså pengarna man sitter på lite högre, och att skaffa de där prylarna man nyss tyckte att man kanske behövde värderar man plötsligt lite lägre. Priserna i ekonomin (på börsen, arbetsmarknaden, bostadsmarknaden osv) bestäms av två saker, mängden varor och mängden pengar som snurrar runt i systemet. Mycket varor och lite pengar ger låga priser, lite varor och mycket pengar ger höga priser. När folk inte vill köpa lika mycket minskar mängden pengar som snurrar runt i systemet och priserna faller. För att förstå den här relationen, läs gärna mer om Kvantitetsteorin exempelvis här >>

Och by the way, eftersom så många plötsligt sitter och håller på sina pengar är det för den som har lite pengar att spendera just nu kraftigt köpläge på exempelvis börsen. Men vi höjer ett varningens finger för riskaktier, om du ska köpa, köp trygga aktier i trygga branscher.

En sista passus bara, är man inte nöjd med en krympande ekonomi som medför att folk får gå från sina jobb, hus och hem, att företag går i konkurs, banker förlorar pengar osv finns det bara en väg, pengarna måste börja snurra igen, folk måste våga släppa ifrån sig sina pengar igen. Så sänk priset på pengar: Sänk räntan och gör det nu. Det är inte kris, men om man väntar blir det kris, och det finns det ingen anledning till. Ansvaret kommer falla tungt på de som bara såg på och lät det hända.

Don´t say lågkonjunktur en gång till!

2008-10-08T15:23:00.006+02:00

AWDS får tuppjuck på alla nonsens-förståsigpåare som öser sina medialt gångbara krisberedskapstips över oss i en jämn kvävande lavaström från helvetet. Blir budskapet sannare bara för att det upprepas gång på gång? Hur vore det om ni höll er oerhörda välvilja för er själva och lät oss andra leva på några andetag till? Vi vidhåller, think before you say something, stupid!

Veckans gånglåt - Kids från MGMT

2008-10-01T21:46:00.008+02:00

Första kom den heroinsvidande Time to Pretend och snart rullar uppföljaren från New Yorkbaserade MGMT på varje musikmaskin värd namnet. Kids utnämns utan omsvep till veckans gånglåt alla kategorier. Vi frångår för denna gång konventionen och lägger här ut videon i sin helhet, så ratta upp volymen och enjoy!

Tableless Joomla! 1.5 - content in divs not tables

2008-09-17T15:21:00.015+02:00

How to make your Joomla! 1.5 put content in divs not tables

1) Go to your Joomla! administrator panel (www.yoursitename.com/administrator)
2) Change your default template to "Beez"
That´s it!

If you are building your own Joomla 1.5 template from scratch

1) Copy the folder from www.yoursitename.com\templates\beez\html to the new template folder www.yoursitename.com\templates\your-new-template-name
2) Add the following code to your new template's templateDetails.xml
<files><folder>html</folder></files>
3) Go to your Joomla! administrator panel (www.yoursitename.com/administrator)
4) Change your default template to "your-new-template-name"
Again, that´s it!

This is a small tutorial for our english-speaking friends, which nowadays includes most of us.

Får det lov att vara lite kaffe?

2008-07-22T18:56:00.007+02:00

Gubbfan skruvade sig i sitsen, vartusan är tjejerna tänkte han. Vid bordet bredvid fanns bullar och saft och till och med kaffe som sällskapet yvigt slukade med alla till buds stående medel. - Ahh, en kaffe och några bakelser tänkte gubben, men var är servitriserna nu nånstans? Där skymtade han en gestalt som snabbt som en katt dök upp och försvann igen bakom dörrposten. Äsch, kom an nu, tänkte han, kaffe, kaffe, kaffe. Och där kom ju en servitris rakt mot honom, nu kan jag beställa tänkte han. Servitrisen gick förbi utan att ens snegla åt hans håll. Nä, det var det jävligaste tänkte han, men fogade sig ändå ytterligare en stund i sin stol. Han såg ut genom fönstret. Djupa sensommarfärger prydde träd och grönska. Sommar tänkte han och smakade på ordet. Sommar. Kvällssolen silade genom syrenbuskarna. Plötsligt kände han inte av kaffesuget längre. - Får det lov att vara lite kaffe, frågade en mjuk kvinnoröst. Gubbfan såg upp på den unga kvinnan och log, nej tack, men en kanna te skulle smaka gott, och en mazarin.

OuiFM saved my life

2008-04-17T21:02:00.004+02:00

Jag var på dekis, det är ingen idé att hymla. Och i mina menlösa försök att finna återhämtning hade jag lyssnat på Mozart tills öronen höll på att ramla av. I ett desperat och självklart lönlöst försök gick jag över till Beethoven, Haydn, Bach osv, men jag hade nått vägs ände. Så en dag rattade jag in min gamla kanal OuiFM och all min oförlösta sorg dunstade som dagg en sommarmorgon. Tack OiuFM säger jag bara! Tack Kate Nash, tack Yael Naim, och framför allt tack till Dionysos, det var ni som räddade mitt liv! Jag är er evigt tacksam!

/ En bugande TT

Obegränsade typsnitt på hemsidan

2008-02-27T19:01:00.003+01:00

Visst är det tråkigt att alla hemsidor använder samma typsnitt, är det inte Verdana eller Arial så är det Times. Anledningen är att besökarna av hemsidorna inte har så många typsnitt installerade på sina datorer varför man som webbjockey inte har mycket att välja på. Men med sIFR förändras förutsättningarna.

sIFR står för Scalable Inman Flash Replacement och är som namnet antyder utecklat av Shaun Inman, som bland mycket annat också ligger bakom webbstatistikverktyget Mint.

sIFR ersätter helt enkelt vanlig text med flashfilmer genom en kombination av javascript, CSS och flash. Tekniken kräver dock att besökaren av hemsidan har JavaScript aktiverat och en flash-spelare installerad. Har man inte det blir det de vanliga gamla typsnitten.

Läs mer om sIFR på www.mikeindustries.com/sifr

Pappa, vad är ett system?

2008-01-02T20:06:00.000+01:00

Det var dammigt och kvalmigt i bussen. Pappa hostade till lite torrt. Ähh, det var en svår fråga min son, sade han. Bussen krängde till vid rödljuset. Ett system, hum, jo nu ska vi se, jo det är nånting som har en massa olika delar och som gör nånting i ett större system, jag menar att det har något slags uppgift alltså menar jag. Hur då pappa, jag förstår inte sa Olle. Jo, titta här på bussen exempelvis, bussen är ett system som består av jättemånga olika delar med olika uppgifter, ratt att styra med, motor att köra med, hjul att rulla på, sitsar att sitta på osv. Men bussen själv är också en liten del av SLs stora system av järnvägar och tåg, vägar och bussar som flyttar runt människor över hela Stockholm. Förstår du? Nää.
En äldre gentleman på andra sidan bussgången vred på huvudet och log vänligt. Hur menar du, frågade han skrockande. Ahh, jag menar att det finns massor av system inuti varandra överallt och att det som bestämmer hur varje enskilt system ser ut är vad det har för uppgift i det större systemet. Pffah, väl krångligt sa den äldre mannen. Lille Olle tittade frågande upp på pappa. Äsch, det är inte så svårt, bussen är bara ett redskap / medel för att forsla runt människor i SLs stora trafiksystem på samma sätt som sitsarna vi sitter på är redskap för att just sitta på medan man forslas fram, och ratten är ett redskap / medel för att styra bussen med, okej?

Härnäst: Om mål och medel - system och evolution - bryggor mellan delarna och omgivningen - the concept of function and fitness - survival of the fittest/most effective - it works both ways - thermodynamic implications - order, dissipation, effectiveness - life cycles

Så, vad är då ett system? En (tillfällig) brygga mellan delarna (det inre) och omgivningen (det yttre).

Okej, ni fattar

2007-11-09T23:25:00.000+01:00

Så långt är ni alltså med, "webben" eller nätet som vi nätnissar sa förr är din egendom, eller som gubbsen sa förr i världen "the world is your oyster". Du gör själv vad du vill med den, stajlar till den om du vill, deltar, påverkar und so weiter i oändlighet. Bara så att du vet, du KAN göra´t om du vill, möjligheterna finns. OM du vill alltså. Kom bara inte och säg att du inte visste att du kunde, för det visste du ju.

Kraaam på dej!

Web Personalization 3: Style the webb

2007-07-12T17:47:00.000+02:00

Okej, vi skulle bli djupsinniga sa vi, men jag kan inte låta bli att sticka emellan med lite nya vibes från "out there on the World Wide Web". Ni har säkert hört begreppet nån gång och tänkt att ni nog ska kolla upp vad det handlar om bara för att försäkra er om att ni inte hamnar på efterkälken. Om det stämmer på dig är det nog bäst att få upp ögonen nu, för Web 2.0 har just passerats och utvecklingen fortsätter i en rasande fart. Begreppet för dagen heter användarmall, eller "user style" som det så fint heter på engelska. Man har länge kunnat styra presentationen av hemsidor för männsiskor med bland annat synfel genom att ange ett annat standardteckensnitt, storlek eller färg mm i webbläsarna. Man går bara in i huvudmenyn under "Verktyg" och ändrar, och vips förändras utseendet på hemsidorna man besöker.

Det nya i kråksången
Så långt inget nytt, det nya i kråksången är att man numera på ett mycket enkelt och smidigt sätt (om man är bekant med css vill säga) kan styra presentationen av de hemsidor man besöker med hjälp av egna stilmallar. För att se en glimt av vad det handlar om, gå in på den här hemsidan.

Som synes har vi nu kommit till en punkt när användarna på nätet börjar kunna ta över allt mer kontroll över innehållet och förpackningen av de produkter som man konsumerar på nätet. Det är en utveckling som säkert kommer få djupgående konsekvenser för alla de som producerar produkter för användarna på nätet. Att vara lyhörd för sina användare och vad de vill ha är och kommer nämligen alltid vara en grundbult för att kunna tjäna pengar på dem. Så lägg ordet användarmall på minnet, det här är inte det sista du hör om det.

Vill du pröva på?
Stylish är en mycket lättanvänd insticksmodul för att skapa egna användarmallar i webbläsaren Firefox (förutsätter att du har något sånär hum om css/stilmallar i allmänhet. Glöm inte heller !important-regeln...)

Mer om Stylish hittar du här.

Nu ännu djupsinnigare!

2007-04-12T17:02:00.001+02:00

Vi hade redaktionsmöte häromdagen. Lisa satt och plockade noppor ur blusen och sa knasigheter som - Men hallå, kan Linda Rosing operera brösten så kan väl jag? Kalle drack kaffe. Han är sund Kalle. Sjäv satt jag uppflugen på diskbänken och försökte nå stekpannan på spisen där köttbullarna stekte vid. Osen låg tät. Det var krismöte. Bloggen hade gått i stå och ingen verkade bry sig. Plötsligt ropade Bedrup, ja vi kallar henne så på grund av hennes flaskbottnade glasögon - Hej kamrater, jag har det! Vi blir ännu djupsinnigare! Vi blir så jäkla djupa att inte ens Jona hade kunnat drömma om det innan valfisken drog ner honom i avgrunden! Lisa stönade från hallen där hon nu stod framför spegeln och räknade pormaskar. - Lägg av, kan vi inte skriva om riktigt VIKTIGA saker som var man kan hitta skitsnygga prisvärda bling-smycken och sånt? Kalle drack kaffe och läste prylannonserna i tidningen. - Kör i vind sa jag, vi blir ännu djupare alltså! Kalle lyfte blicken. - Ännu djupare, det går fan inte! - Det gör det visst, ropade Bedrup. - Icke, hojtade Kalle. - Ni är fan galna, mumlade Lisa från hallen. - Så djävla deep att inte ens hin håle har vart där, röt jag och vispade runt med stekspaden i pannan. - Om det ska va på det viset vill inte jag va med sa Lisa. - Eller förresten, jag ska fan skriva den djupaste jävla artikeln ni nånsin har läst och SEN kan vi lägga ner för gott! - Kör, skrek vi andra.

Köttbullarna smakade bränt, som ett förebud om vad som komma skulle.

/ Red

Tips und Tricks für Webbioten II

2007-02-12T18:32:00.000+01:00

I vår hittils korta serie tips und tricks für webbioten har turen nu kommit till hur man får innehåll i flytande boxar att inte sticka ut utanför sina omslutande boxar.

-Vadförnåtsadusadu? Jo jag sa följande, en div-box som själv innehåller flytande positionerade div-boxar (mycket vanligt) kommer inte automatiskt anpassa storleken efter sitt flytande innehåll, inte ens om höjden och bredden på den omslutande boxen är satt till "auto". Detta medför att de inre, flytande boxarna kommer sticka ut under den omslutande boxen (grå).

text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text

text text text

Fult, dåligt och kan driva en till vansinne. Men prisa Herren för det finns nämligen räddning i nöden, och räddningen heter "clear:both". Man lägger helt enkelt till en extra div-box längst ner i den omslutande boxen och tilldelar den just "clear:both", och hips-vips så känner den omslutande boxen av höjden på sitt flytande innehåll. Tänk vad enkelt det kan vara!

text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text

text text text

*** extrabox "clear:both" ***

Tjosan och på Wiederhören som gossen sa.

Veckans gånglåt

2007-01-31T15:11:00.000+01:00

Är utan tvekan det tidlösa mästerverket "The Stroll" med The Diamonds. Till denna går man helst kort, långsamt och iklädd tuffa jeans, läderjacka och brylkrämsmysig frisyr.

Career opportunity!

2007-01-18T10:52:00.000+01:00

Är du:
1) kvinna?
2) tycker om att bli förtalad i media?
3) osäker på om du har betalat tv-licensen, haft svart städhjälp, blivit utkastad från krogen, lekt collage med krognotor eller köpt godis på statens kreditkort?
4) studerat till minst grundskolenivå?
5) tar lätt på löften och kan tänka dig att kompromissa med sanningen inför konstitutionsutskottet?
6) skulle gärna tillbringa ålderns höst som ambassadör i Tadzjikistan?

På grund av få sökande pågår fortfarande rekryteringen till tjänsten som ny partiledare för arbetarpartiet Socialdemokraterna. Om du upplever att kravspecifikationen ovan stämmer någorlunda väl in på dig, hör av dig!
PS: Vid god arbetsinsats kan en tjänstebostad med utsikt över Strömmen i centrala Stockholm bli din!

Mamma mia denne Mozart!

2007-01-12T12:22:00.000+01:00

Satt och letade efter ett stycke jag hade hört på Ingemar von Heijnes nu sorgligt nedlagda Mozartalmanacka . Eftersom jag visste vilket datum det hade spelats i almanackan var det snabbt gjort att via P2:s eminenta låtlistor hitta det. Och jösses denna Mozart, vilken musik den mannen kunde skapa! Stycket var tredje satsen i piaonosonat nr. 9 i D-dur (KV 311), Andantino con espressione, och kan med synnerligen stor behållning avnjutas HÄR!
För mozartälskare av alla slag är sagda hemsida en veritabel akustisk guldgruva. Besök den och låt dig hänföras! :-)

2006-12-23T20:01:00.000+01:00

God jul!

Dagens lyssnartips: Jussi Björling - "O helga natt"

Crisis, what cirisis?

2006-12-13T11:05:00.000+01:00

Alla talar om energikrisen som är över oss som en mörk skugga med klimatförändringar och tinande glaciärisar, stormar och allmänt elände. Men har vi verkligen energikris?

Faktum är att ingen gång i historien har människan haft så mycket energi att tillgå som nu, och aldrig har den varit lika billig. Det är en ödets ironi att just när människan har insett att världen är full av energi som bara väntar på att utnyttjas, då börjar man tala om kris, om tynande energitillgångar och återverkningarna av allt för vidlyftiga utsläpp av gaser från utvinningen av energi. Men hallå, var har ni varit de senaste hundra åren? 1905 lade Albert Einstein fram sin Speciella Relativitetsteori med den kända formeln E = mc2 som visar att all materia kan omsättas till energi och tvärtom. Under brinnande världskrig i amerikansk landsflykt från Hitlertyskland påpekade Einstein för president Roosevelt att detta faktum kunde innebära ett militärt hot mot USA och initierade därigenom Manhattanprojektet, som i sin tur ledde fram till det slutliga beviset för Einsteins teori, nämligen atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1945. Okej, så vi VET alltså att vi har precis hur mycket energi som helst att tillgå på den här planeten. Så vad gnäller alla om då? Ja det kan man fråga sig faktiskt. Visserligen har kärnkraft i den form vi känner den idag (fissionsreaktorer) sina avigsidor i form av radioaktiv strålning, men vem vet vad framtiden bär i sitt sköte?
I dagarna har regeringsföreträdare från olika länder, däribland Sverige, gett klartecken för byggnationen av fusionsreaktorn Iter som kommer bli världens tredje dyraste FOU-projekt genom tiderna, märkligt nog efter just Manhattanprojektet och amerikanska rymdprogrammet. Lika märkligt i sammanhanget här på AWDS är lokaliseringen av Iter, i Cadarache direkt öster om Luberonåsen i Provence! Kanske kommer fusion visa sig vara precis vad vi alla hoppas på, en ren och oändlig energikälla, right here på jorden. Samtidigt pågår runt om i världen experiment med så kallad kall fusion, dvs fusion som inte (som ITER) kräver extremt höga temperaturer och högt tryck. Då och då dimper det också ner rapporter om framgång. För ett drygt år sedan rapporterade exempelvis amerikanska forskare om lyckade experiment med kall fusion i ett larvigt litet kärl. Hursomhelt, vi må ha en klimatkris över oss på grund för mycket avgaser från eldning av olja och kol, men nån energikris har vi inte. Så det så.

Web Personalization 2: Personalization is king

2006-11-21T12:13:00.000+01:00

Jaha, så har vi då kommit till andra delen i serien om nätets framtid, närmare bestämt om utvecklingen mot allt högre grad av individanpassning. Lets face it, folk är olika, folk gillar olika saker. Och folk har inte hur mycket tid som helst. De vill ha den information som de är intresserade av och bara den, utan att behöva vada genom träsk av totalt irrelevant information som andra kanske är intresserade av. Desutom vill folk profilera sig så att de framstår som unika och intressanta och därmed mer värda inför sin omgivning. Allt detta utgör skäl för att individen själv ska vilja bestämma över innehåll och utseende på de sajter han eller hon besöker. Ett exempel i liten skala är DN´s teveguide där du som besökare (läs: återkommande besökare) kan välja vilka tevekanaler du vill få information om. Du väljer själv ur en lång lista varefter dina val sparas som en cookie på din dator, vilket innebär att nästa gång du går in på DN´s teveguide har du själv redan bestämt innehållet. Det finns mängder av exempel på samma tema, allt från hemsidor om musik som sparar dina preferenser (låtar du valt att lyssna på eller artister du valt att läsa om exempelvis) och matar dig med musik som påminner om dina preferenser. På vissa hemsidor erbjuds också olika "skins" där man som besökare kan byta utseende på sidan efter tycke och smak. Återigen, preferenserna sparas och nästa gång du besöker sidan får du det du helst vill ha. Och detta gör att du återkommer oftare och tittar på annonsörernas reklam. Vilket för oss över till en hörnsten i individanpassningen, nämligen de som betalar för den. All denna individanpassning utgör nämligen ett mycket kraftfullt verktyg för riktad marknadsföring mot viktiga målgrupper. Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer du på hemsidorna du besöker och i reklamen på dem till och med kunna bli tilltalad med förnamn och efternamn. För du trodde väl inte att du var anonym på nätet? (Självklart kommer du inte bli tilltalad med förnamn och efternamn på hemsidorna du besöker för det skulle ju kunna få dig att tro att du är övervakad av dem, och det vill de ju inte få dig att tro.)

Om vi ska summera bygger personaliseringen på nätet på två delar, den ena är de avtryck och val man lämnar efter sig när man besöker olika hemsidor. Den andra är hur aktörer på nätet sen gör det möjligt att anpassa sina sidor efter detta.

Web Personalization 1: Personal Portal

2006-11-18T13:58:00.000+01:00

Om Muhammed inte kan komma till berget, låt berget komma till Muhammed. Så ser framtiden ut på nätet, där nästa steg i utvecklingen handlar om personliga portaler där man via rss-flöden och olika online-verktyg kan skaffa sig en egen hemvist som tillfredställer alla ens personliga behov av sökverktyg, nyheter och artiklar, olika översättningsverktyg, och andra hjälpresurser, kommunikation via mail och msn, vädertjänster, karttjänster, teveguider, verktyg för personlig publicering mm. Även reklamen på sidorna kommer givetvis vara högst individanpassad. Men säger du kanske, sånt finns ju redan idag! Nja, till viss del gör det det, framför allt genom Googles olika nättjänster såsom Google Homepage, Blogger Beta (som den här sidan är publicerad med) och framför allt Googles Gadgets. Googles tusentals olika verktyg / gadgets kan enkelt läggas in på exempelvis en bloggersida genom att kopiera koden för verktyget och klistra in den där man vill ha det. Därmed är den personliga portalen egentligen redan här. Men i paketet ingår även att man ska kunna stajla till sin sida helt efter individuellt tycke och smak. Och fortfarande är tröskeln för att få det riktigt snyggt lite för hög för många (de flesta). Men snart kommer även det ha lösts på ett smidigt och enkelt sätt och då kommer nätet svämma över av personliga superportaler som speglar oss som individer. Och de kommer underlätta tillvaron på nätet rejält eftersom man som individ får alla nyheter (via rss-flöden e.dyl) och verktyg som man själv vill ha på ett och samma ställe, utan att behöva ägna timmar och dagar åt att surfa mellan dem på olika hemsidor (via sina bokmärken). De personliga portalerna kommer dessutom bli rena guldgruvorna för riktad marknadsföring och kartläggning av individer. Av detta följer att vi kommer spendera betydligt mer tid på våra egna portaler framöver, och motsvarande mindre tid på andras. Vi lyfter alltså fingret och pekar rätt in i framtiden, ett kvartal ungefär.

Ett exempel på en idag nästan färdigutvecklad personlig portaltjänst är Netvibes, eller ännu hellre deras beta-portaltjänst Netvibes Ecosystem. Läs mer om personlig anpassning på exempelvis Backendmedia.se eller på den här bloggen. Yahoo som hänger Google i hasorna och inte sällan ligger steget före har även de "Widgets", väl värda att kolla in. Kolla också gärna in Yahoos utvecklingsnätverk.

Läs också om "mashups" som innebär att man kombinerar befintliga applikationer på nätet till nya lösningar att lägga på sina hemsidor etc.

Här är ett eget litet försök News and tools. (Observera att sidan är under utveckling)

Saint-Rémy et au-delà

2006-11-17T09:11:00.070+01:00

Efter kaffepausen i Eygalieres slöcyklar vi småpratande på små grusvägar till dagens begivelse, den ekologiska vingården under Alpillernas taggiga åsrygg. När alla har kommit fram ska bonden förevisa sitt ekologiska vinmakande i källaren under gården. Men när vi går ner i källaren går vi rätt in i en vägg av alkholjäsningsstank. Plötsligt gör sig nattens utsvävningar påminda. Efter att ha bitit ihop under några minuter måste jag skyndsamt uppsöka frisk luft i skuggan av en ek för en stunds vederkvickning. En halvtimme eller så senare dukas lunch upp under ekarna och därefter ges möjlighet att pröva gårdens vin. Ytterst tveksamt griper jag ett glas, men inser snart att detta kan bli dagens räddning. I ärlighetens namn kommer vinet aldrig vinna några priser, ens i lokala sammanhang. Men strax stiger ändå åter färgen på kinderna, från ingenstans hörs fågelsång, solen leker i trädkronorna.

Efter att vi har fyllt depåerna med mat och dryck äntrar vi åter cyklarna lite pö om pö i riktning västerut. Vi är tre stycken som makligt trampar fram på småvägar medan landskapet ändrar karaktär. Kilometerlånga rader av höga smala popplar reser sig över de mellanliggande åkerfälten, sannolikt för att skydda grödorna mot den isande och uttorkande mistralen. Det slår mig plötsligt att jag har sett det här landskapet förut och att det då var i Vincent van Goghs målningar. Eftersom jag har läst Irving Stones gripande roman om Van Goghs liv, Han som älskade livet, vet jag att Van Gogh tillbringade mycket tid i trakterna runt Arles. Vid en närmare titt på kartan visar sig Arles ligga precis bakom Alpillerna, bara några kilometer bort!

Efter ett kort uppehåll pga tveksamhet om vägvalet ansluter fler bakifrån till vår grupp. Som ett brev på posten ökar farten, först beskedligt men snart råder åter full jakt efter att komma först till dagens slutmål, Saint-Rémy som ligger halvvägs uppklättrat i den västligaste delen av Alpillerna. Kilometer efter kilometer jagar vi fram och jag lyckas trots nattens hårda rumlande spurta mig först in i Saint-Rémy. Osäker på vägen till hotellet trampar jag emellertid vidare. När jag passerar en vägskylt med ortsnamnet överstruket i rött inser jag att jag antagligen också är den förste att lämna byn bakom mig. Jag vänder cykeln och börjar leta efter hotellet.

Väl på hotell Villa Glanum möts jag av ett antal flinande tidigare medtrafikanter, nu liggandes i solstolar runt en pool och sippandes på drinkar. Jag beställer in en öl och sväljer förtreten, vilket är lätt gjort i vetskap om att jag slog dem allihop i spurten.
Bortom träden som kantar poolen skymtas toppen av en kupolformad gammal byggnad. Jag blir nyfiken och frågar hotellreceptionisten om saken. Han tittar på mig som om jag vore en idiot och säger Glanum. - But what is Glanum, frågar jag. Han tittar ner i pappren på receptionsdisken och ignorerar mig. Så mycket förstår jag dock som att strax bakom hotellet ligger några byggnader som är tillräckligt viktiga för att ha gett hotellet dess namn. Jag beslutar mig för att ta en kort promenad och undersöka saken.

Utsikt från mitt rum, med kenotafen i Glanum i bakgrunden.

Vid en närmare inspektion visar det sig att byggnaden som stack upp över träden utanför hotellet var en av de bästa bevarade romerska gravmonumenten i världen, kenotafen i Glanum. Själva Glanum visar sig vara namnet på staden som nu är en av de största och viktigaste romerska lämningarna i Frankrike. Jag lyckas ta en taskig bild på den tvåtusen år gamla triumfbågen bredvid kenotafen innan solens strålar lämnar den helt.

Jag följer ruinerna över gatan och ställer mig och läser på skylten intill ett blekgult muromgärdat kloster. Saint-Paul de Mausole står det på skylten. Marken gungar under fötterna. Utan att veta om det har jag irrat mig fram till självaste sanatoriet där Van Gogh vårdades av doktor Peyron sina sista år i livet efter att han hade skurit av sig örat. Jag drar fram min plastiga engångskamera och får en bild på klostrets mur med Alpillernas solbelysta kam i bakgrunden

Och ungefär där slutar den här dagen i västra Provence. Vi äter middag och några går ut och dansar. Men gårdagsnattens äventyr har slutligen tagit ut sin rätt. Efter att jag har hängt upp min nytvättade cykeltröja på tork somnar jag istället som ett barn .

"Êtes-vous une équipe de vélo?"

2006-11-16T14:27:00.002+01:00

Med bara några timmars sömn i bagaget och fortfarande rejält påstruken ringer väckarklockan. Bara att dra på sig cykeltröjan, snabbt slänga i sig en frukost av starkt kaffe, croissanter, marmelad, youghurt och melonskivor och dra iväg på ömmande skinkor igen. Vi trampar ut från Cavaillon och iväg över plattlandet i riktning mot nästa bergsrygg väster om oss, Alpillerna. Det har regnat under sennatten och gatorna är fortfarande våta, men solen skiner och luften är varm.
    I dalen mellan Luberon och Alpillerna där vi trampar fram korsas landskapet ideligen av kanaler och åar som har sitt ursprung i bergen runt omkring. Nån brist på vatten verkar det inte vara, så man kan förstå att melonerna växer bra i Cavaillon.
     Redan från början är farten hög i klungan vilket drar ut fältet. Några stackare längst bak i kön lyckas dock ånyo orientera vilse redan utanför Cavaillon och blir upphämtade med följebussen. Jag njuter av att få ta i och skaka ur mig gårdagens alkoholångor. Två kollegor på efterkälken håller dock på att förvandlas till siffror i den franska trafikdödsstatistiken. Mot dem kommer en lastbil och när den är strax framför dem kör en minibus ut bredvid lasbilen och kör om. Kollegorna slänger sig ut i diket och klarar livhanken med nöd och näppe. Vi var förvisso inga änglar i trafiken i Cavaillon igår så vi kanske inte ska klaga.
    Snart når vi den charmiga lilla byn Eygalieres, som ligger uppklättrad på en låg bergsklack mitt i plattlandet, med Alpillernas taggiga ryggprofil bara några kilometer bort. Som i alla byar och städer i Provence kantas gatorna här av plataner, stora lövträd med gråaktiga stammar som ständigt ömsar bark i stora flak och som därför ser skräpiga ut. Men på sommaren skyddar de mot den stekande solen och på vintern mot den isande mistralen, så de förtjänar sin plats på trottoarerna.
    Vi har gott om tid tills vi ska vara på vingården några få kilometers cykling härifrån och kan unna oss att ta det lite piano och invänta eftersläntrarna. Det är lördag morgon i Eygalieres, solen skiner och byborna går till bagaren för att handla "pain". Några gendarmer hänger i baren på ett av caféerna. Det verkar lovande så vi slår oss ner bland borden mot gatan som en andra invasion av nordbor i Frankrike. Omgivningen betraktar oss med viss tveksamhet.

"No, we are IT-consultants"

Några förbryllade franska killar med vindsnabba karbonracers och proffsiga tajta cykeltrikåer tar mod till sig och pekar kollegialt på våra tuffa cykeltröjor "Êtes-vous une équipe de vélo?" "No, we are IT-consultants" svarar en av oss. Jag hör nästan gångången inne i huvudet på killarna. Vi dricker upp vårt kaffe utan mer konversation mellan borden och sticker iväg med våra damcyklar, jumpadojjor och blekfeta lår uppåt backen och kan nästan känna blickarna från cafét bränna oss i nacken. Losers!

Sur le dos

2006-10-31T15:45:00.000+01:00

Efter vår vådliga avslutning erbjuder serveringen på hotellets innergård precis vad våra torra strupar längtar efter. Kanna efter kanna beställs in av billigt, ljust rosévin, av provenceboende svenskar mycket välfunnet kallat grisvin. Några pensionärer som har haft oturen att söka sig till samma innergård i hopp om en stilla kväll i romantikens tecken gör det enda vettiga och avlägsnar sig.
Med något sånär återställda kroppsvätskor går vi och duschar, klär om och äter en välbehövlig middag runt hörnet vid hotellet. Sedan driver jag och en kompis iväg över det mörka och öde torget för att försöka hitta en öppen bar att fortsätta kvällen på. När vi kommer över till andra sidan av torget och kliver in på en sidogata står fem-sex killar i tjugoårsåldern och hänger i skuggorna mot en husvägg. "Vi vänder" väser jag till min kompis. Men han som har bott några år i Afrika visar inga tecken till oro. "Det är lugnt" säger han avspänt och promenerar vidare. Knappt tjugo meter innan vi når vårt i mina ögon högst ovissa öde upptäcker vi en öppen bar på vänstersidan och går in.

Recherche de l'ennui?
I baren är stämningen varm och behaglig. Par och smågrupper i yngre medelåldern sitter runt småbord och konverserar, sofistikerat sippandes på olika drinkar. Ur högtalarna strömmar Brigitte Bardots svala franska pratsjungande stämma. Vi slår oss ner vid närmaste lediga bord och beställer in en kanna genomskinligt rosévin. En stund senare kliver en vilsen kompis in genom ytterdörren och bänkar sig hos oss. Vinkannor töms och fylls igen medan minuter blir till timmar. När baren ska stänga är vi fortfarande fulla av kraft som vi hellre spenderar idag än i morgon. Servitrisen som har noterat vårt predikament ger oss vänligt nog skjuts till bydiskot som ligger och blinkar på en åker en bra bit ut från byn. Unga snaggade tuffingar från trakten sneglar på oss från baren och runt dansgolvet när vi kommer in. Vi behöver bara slänga en blick på dansgolvet för att bestämma oss för vad vi ska göra. Där ålar sig nämligen de hårda bygrabbarnas betydligt mer inbjudande kvinnliga bykamrater ikapp med musiken. Framåt tretiden rinner krafterna äntligen ut på dansgolvet och vi tar en taxi tillbaka till hotellet.

Critérium de Cavaillon

2006-10-24T18:04:00.000+02:00

På lägsta växeln och med händerna hårt om bromshandtagen följer jag serpentinvägen ner mot foten av Luberonåsen. Nere i dalen står följebilen och några kompisar och väntar på mig tillsammans med en blytung silvergrå damcykel. Trots bristande skönhet fungerar den perfekt. Allt jag behöver göra är att ställa in sadelhöjden och sen drar vi vidare. Mycket snart lyckas vi emellertid på något vis cykla vilse. "Hundratals norrmän har klarat att följa dessa beskrivningar så det bör vara en lätt match för en grupp intelligenta svenskar!" löd researrangörens ord. Med facit i hand kan man bara konstatera att något gick snett.
Efter lite förvirring kommer vi ändå på rätt spår igen och kan sen trampa fram mellan äppelodlingar, majsfält och melonåkrar. När vi bara har några kilometer kvar till dagsmålet får vi kontakt med tätklungan igen som får eld i baken. Plötsligt förvandlas vår stilla eftermiddagslunk till något som liknar avslutningen på en vårklassiker. Alla vill komma först och ingen vill komma sist. Hårt trafikerade korsningar forceras nu utan hänsyn till andra trafikanters fart, riktning eller egen säkerhet. Järnvägsspår korsas utan att ens vrida på huvudet. Tillsammans med två andra galningar på damcyklar lyckas jag hänga av resten av klungan och susar fram i den täta lördagstrafiken inne i melonhuvudstaden Cavaillon i bästa cykelbudsstil. I sista rondellen tvingas jag bromsa in för en bil just så mycket som de andra två behöver för att kunna trampa i mål framför Hôtel du Parc före mig. Alla skrattar.

Vettvillingar i Cavaillon a.k.a. Chicago de Provence

Obstacle

2006-10-19T11:55:00.000+02:00

Min cykel krånglar redan när jag sätter mig på den. Växlarna hackar, däcken är för mjuka och sadeln för låg trots att de skulle ha ställt in den exakt för min längd. Men de härliga omgivningarna får mig att blunda för det uppenbara. Några har redan trampat iväg så jag sätter fart även jag. Efter att ha jobbat som cykelbud och länge fuskat med cykling på motionsnivå kan jag sätta ganska bra tryck på pedalerna om jag behöver det. Och när jag gör det hoppar kedjan. Överraskande? Jag har bara hunnit cykla några hundra meter och funderar på att vända tillbaka och byta cykel. Men jag har fortfarande inte lärt mig läxan. Medan jag fibblar med kedjan drar de sista spillrorna av fältet förbi. Jag får upp kedjan på kransen och trampar iväg igen skitig om fingrarna. Nu gäller det att sätta fart på allvar. Jag växlar upp till högsta växeln och ställer mig upp på pedalerna. Efter några hundra meter når jag en liten uppförsbacke och växlar ner. "Pang!"

Återigen står jag med hängande kedja och en bakväxel som ser märkligt lös ut. Jag krånglar tillbaka kedjan och trampar iväg på ettans växel. Jag försöker växla, men inget händer. Jag stannar och tittar på bakväxeln som hänger som en slokande dahlia under bakhjulet. Långsamt inser jag att jag kan glömma tanken på att jaga ikapp resten av fältet, här gäller det bara att minimera förlusterna. Jag ser mig omkring i cederskogen som doftar av buxbom. I fjärran sticker Ventoux fortfarande upp sin kala trollbindande hjässa. Jag är antagligen den starkaste cyklisten i sällskapet och har inget att bevisa i det avseendet, skitmaterialet är knappast mitt fel och från punkten där jag står är det bara underbart slingrande serpentinvägar ner till foten av Luberonåsen där följebilen väntar med en ny, fräsch cykel. Man kunde ha det sämre. Jag står en stund och tittar bort mot Ventoux, njuter av cederskogen och sätter mig sen på cykeln. I lugnt mak trampar jag på ettans växel den sista biten uppe på platån och sen vänder vägen nedåt.

Varför klaga?

727 mètres

2006-10-18T16:02:00.000+02:00

Bussen fortsätter uppåt. Mellan träden skymtar ytterligare en inbjudande medeltidsby som slumrar i solskenet. Men gränderna i Lacoste döljer en allt annat än ljus historia. I den blodtörstige baronen av Oppède, Jean Mayniers korståg mot de kätterska valdensarna i Luberon belägrades byn år 1545 och hela befolkningen slaktades, män, kvinnor, barn, åldringar, allihop. Tvåhundra år efter blodbadet dök den sadistiske markisen Markis de Sade upp i slottet mitt i byn och spred dekandens och mörker över området. Markisen som i själva verket bara var greve drevs ut ur sitt slott under franska revolutionen och man gjorde sitt bästa för att jämna det med marken. Men ruinerna står faktiskt kvar än idag och ägs numera av den kände franske modeskaparen Pierre Cardin. Byns mörka historia är svår att ana där den ligger som en liten medeltida pärla och slumrar i eftermiddagssolen.

Vid basen av Luberons sluttning öster om mig ligger Saint Paul lez Durance, en annan gammal by som kanske döljer ännu större hemligheter än Lacoste. Där ligger nämligen den nukleära forskningsanläggningen Cadarache som om bara några år kommer att husera det tredje största och dyraste forskningsprojektet i mänsklighetens historia (efter Manhattanprojektet och det amerikanska rymdprogrammet) fusionsanläggningen Iter. Kanske är det här man om bara några år kommer lösa mänsklighetens energiproblem en gång för alla. Frågan är bara om man ska hoppas eller frukta det.

Bussen stretar vidare och efter en stund planar vägen ut. På toppen av Petit Luberon tar vägen slut och bussen stannar. Klibbiga och slöa efter resan kliver vi ur. När jag sträcker på mig utanför bussen står spretiga cederträd och stora buskar av vild buxbom omkring mig. Så har det emellertid inte alltid sett ut här, förr var det lika kalt och vindpinat som på Mont Ventoux. Men strax efter krimkriget på 1850-talet bestämde sig några hängivna skogmästare och byborna i Bonnieux, Lacoste och Ménerbes för att försöka ge sina barn eller barnbarn chansen att en dag få uppleva något trevligare. Så långt bort som i Atlasbergen i Nordafrika hämtade man frön från cederträd som man sedan sådde i den karga, steniga marken. Det är bara att konstatera att deras arbete inte var förgäves. Efter att ha suttit i den instängda luften i bussen i några timmar är doften av ceder och buxbom är inte direkt ovälkommen.

Engångskameran återger Forêt des cèdres, 727 meter över havet

Escalade Luberon

2006-10-17T20:37:00.000+02:00

Bussen snirklar sig sakta uppför Luberonåsen, Lilla Luberonåsen för att vara mer exakt. Vi passerar snett ovanför bergsbyn Apt där Peter Mayle skrev Ett år i Provence. I Apts och i grannbyn Bonnieux´s medeltida gränder trängs celebriteter från hela världen i ett gemensamt försök att hålla sig undan fotoblixtar och mikrofoner, och lyckas ganska bra med det. Ett par kilometer öster om oss ligger klättermeckat Buoux med sina släta och solvarma kalkstensklippor, men de är inte målet för dagen. Bussen stretar vidare. Över busstaket skiner solen från en nästan klarblå himmel, bara några enstaka slöjmoln samlas runt det stora berget på andra sidan dalen. Jag inser plötsligt vilket berg jag tittar på och håret på armarna reser sig. "Ventoux" ropar jag upphetsat i bussen och pekar. Huvuden vrids undrande. Det höga och kala Mont Ventoux har inte fått sitt namn utan anledning. På vintern blåser mistralen kallt och oförsonligt här vecka ut och vecka in, vilket har fått bönderna i trakten att plantera rader av höga popplar som vindskydd åt sina odlingar och runt sina hus, samma rader som Vincent Van Gogh för övrigt målade av för drygt hundra år sen. Men mer om honom senare, för jag har onekligen annat att tänka på. Framför mig ligger berget där Tom Simpson under 1967 års Tour de France bad om att bli hjälpt upp på cykeln igen strax innan han dog av utmattning. Det är berget där Marco Pantani iklädd sitt berömda pirathuckle bröt igenom entimmesvallen inför en skränande mångmiljonpublik under 1998 års Tour. Samma berg besöks varje sommar av hundratusentals åskådare som inget hellre önskar än att få ägna stora delar av sin dyrbara semester åt att se klungan i "La Grande Boucle" susa förbi dem under två korta sekunder. Mont Ventoux är i cykelvärlden vad Everest är inom bergsklättringen. Jag tar ett suddigt foto i farten och berget försvinner bakom träden.

Apt med Mont Ventoux i bakgrunden

Gamla Nordsjön

2006-08-15T16:42:00.000+02:00

Gamla Nordsjön som svallar och brusar
under vindarnas växlande gång,
sedan urminnes tider oss tjusar
din betagande rytmiska sång
och jag känner hur skeppsdäcket svajar
vid din böljas förtrollande smek,
medan stimmet av tumlare ilar
fram med vårt fartyg i glittrande lek.
På ditt blånande fält vill jag dröja,
ty du är mig kär, vart det bär.
Alla världens nationer dig plöja
följande din led mellan fjärran och när.
ur ditt djup hämtar fi skar’n sin äring
du välvande nyckfulla hav
lika väl du ger sjöfolk dess näring,
så kan du bädda bland tången dess grav.

Men det är skönt när man får lätta ankar
och sticka ut på böljorna de blå.
När vi passera Doggers bankar,
från fiskeflottan en hälsning vi få.
Varhelst en svensk sjöman på jorden vankar
har han Nordsjön i blodet ändå
därför hälsar han glatt med ett kraftigt: Hurra!
den gungande Nordsjön blå.

På din vidsträckta, blånande bölja
ifrån Dover till Pentland i nord,
kan sedan tidernas morgon jag följa
många färder runt hela vår jord.
Där ett drakskepp för länsande vindar
går med degel så vita som snö
här Spaniens stolta armada fram
på sin kurs emot britternas ö
och den holländska smäckra kravellen
gungar glad ihåg på din våg
och fregatten med höga kastellen
seglar fram med spelande tackel och tåg
och för fullt i var klut kan draga
fl yr klippern på vågornas dans.
Där är sjölivets vackraste saga,
den tid då ångbåten ännu ej fanns.

Men det är skönt när man får lätta ankar
och sticka ut på böljorna de blå.
När vi passera Doggers bankar,
från fiskeflottan en hälsning vi få.
Varhelst en svensk sjöman på jorden vankar
har han Nordsjön i blodet ändå
därför hälsar han glatt med ett kraftigt: Hurra!
den gungande Nordsjön blå.

Småhacks för hemmabruk

2006-07-07T14:50:00.000+02:00

Enkla tricks kan ibland lyfta en sajt ett snäpp. Det här är inga absoluta sanningar, men ändå:

Tvinga fram rullist i Firefox oavsett sidans höjd
html, body { min-height: 100%; margin-bottom: 1px; }
Vad ska man ha detta till? Hemsidan hoppar fram och tillbaka en bit i Firefox beroende på om sidans innehåll kräver rullist eller inte.

Minimihöjd på en box i både IE och Firefox,
exempelvis minst 250 pixlar hög
{ min-height: 250px; height: auto !important; height: 250px; }
Vad ska man ha detta till? Har du olika mycket innehåll i samma box på olika sidor vill du kanske ha en enhetlig minimihöjd på den, så att det ser snyggt och enhetligt ut.

Fortsättning följer...

Varför träter bröderna?

2006-06-29T13:12:00.000+02:00

På Eufrats flodbank, långt in i dåvarande Mesopotamien, i dagens Irak, fanns en gång en stad som hette Ur. Bland sumererna som levde där fanns en man som hette Abraham som var gift med sin vackra halvsyster Sarah. Abraham flyttade med sin fru, brorson Lot och deras boskap och övriga tillhörigheter till Kaanan i nuvarande Israel. Men dålig växt i Kaanan tvingade dem snart vidare till Egypten. Efter en tid i svårigheter flyttade de dock tillbaka till Kaanan tillsammans med sin egyptiska tjänstekvinna Hagar. Och nu börjar det bli intresant. För Sarah kan uppenbarligen inte få barn, men det kan egyptiskan Hagar som får en son med Abraham kallad Ismael. Som en inflikning kan sägas att brorsonen Lot på något vis blir inblandad i en homosexuell gruppvåldtäkt i staden Sodom (=> uttrycket sodomi) i Jordandalen vilken får ilskna människor att ge sig på och förstöra både Sodom och Gomorra (namnen betyder "bränd" och "ruinhög"). När så Ismael har vuxit upp och är omkring 16 år får Sarah som genom ett under en egen son med Abraham, Isak. Och nu inträffar det ödesdigra vars återverkningar vi lever med idag, nämligen att Hagar och Ismael inte längre är önskvärda i det gemensamma hemmet. Därmed skiljs bröderna åt och Ismael blir sedan arabernas stamfader, medan Isak blir judarnas.

Tempelberget i Jerusalem. Enligt muslimerna tänkte Abraham offra sin egyptiske son Ismael till guds ära just här, men blev i sista stund stoppad av densamme. Enligt judarna var det Isak han tänkte offra. På platsen lät judarnas kung David resa sitt gudsaltare, vilket senare kom att inneslutas av kung Salomos tempel, som revs av babylonierna, återuppbyggdes, revs igen av romarna, varefter muslimerna på ruinerna lät resa Klippmoskén och Al-Aqsamoskén som står där idag. Tänk om Ismael och Hagar hade fått bo kvar.

Mozartjahr!

2006-06-08T13:24:00.000+02:00

Ett fåtal människor förmår resa sig över civilisationens jämngrå mörker. Platon förstås, Newton, Darwin och några till, och sist men inte minst Mozart. Och just i år firar Österrike och hela världen 250 år sedan Mozart damp ner på jorden med sin änglamusik. Sveriges Radio har enkom för ändamålet skapat en helt ny radiokanal som bara spelar Mozart, dygnet runt! I Wien präglas hela året av Mozart, hans liv och musik. På AWDS stämmer vi mer än gärna in i gratulationskören och konstaterar knastertorrt att vackrare än Mozart kan det inte bli. Och allra vackrast är kanske hans andante i pianokonserten nr. 12, gärna i den nyutkomna tolkningen av Brendel och Mackeras. Det är inget mindre än mänsklig civilisation i sin allra högsta form.

Nåväl, två månader senare (när jag kompletterar den här lilla artikeln) har jag besökt Wien under sitt så omtalade Mozartjahr, och jag är inte imponerad. Besöket i herr Amadés gamla bostad på Jordangasse var inget annat än en stor nesa. Ingen kvarlåtenskap fanns att beskåda, inga försök att ens efterlikna ett mozarthem hade gjorts. Istället hade man skalat av allt till modernt vita vägar, här och var beströdda med svarta storbildsskärmar, putsat aluminium och glas. Vilken fräckhet! Och inte var det billigt att gå in heller. Bedrägeri var vad det var!
Utöver detta nesliga fanns ingen mozartmusik för mindre än en halv förmögenhet att lyssna på. Fy på sig Wien säger jag bara! Fy! Wolfi skulle skämmas över den stad som aldrig älskade honom under hans liv, men har gjoret allt för att slå mynt på honom efteråt. Näej, det var på annat håll Mozart uppskattades, framför allt i Prag, Paris och födelsestaden Salzburg. Wien är ett skämt i sammanhanget. Tyvärr, tyvärr.

Är du såld på klassiskt i allmänhet titta då gärna till Columbiauniversitetets genomgång av några av den klassiska musikens viktigaste verk, inkl. några verkligt trevliga ljudfiler.

Curtis forever!

2006-04-07T15:52:00.000+02:00

Sedan vi utnämnde The Spinners It´s a shame till världens bästa låt någonsin har det regnat in ilskna svar. Uppenbarligen menar större delen av brevskrivarna att Curtis Mayfields Move on up spelar i en helt egen toppdivision. På AWDS skruvar vi på oss något olustigt. Visst är det en jättrevlig dänga, men bättre än It´s a shame??? För att få lite lugn och ro på redaktionen ser vi oss dock nödda till att gå med på att de är lika bra. Riktigt jäklars lika bra.

Uttåget närmar sig?

2006-03-28T17:58:00.000+02:00

Påsken är snart här och då är ju uttåget ur Egypten högaktuellt. Men även i andra avseenden är uttåget hett, nämligen som namnet på Mountain Hardwares nya futuristiska ryggsäcksserie, Exodus. Man frågar sig om inte ingenjörerna på MH har tittat lite väl mycket på rymdfilmer, för bärsystemet de har kommit upp med ser ut som hämtat direkt ur Star Wars. Temat kan även ses i valet av material, eller vad sägs exempelvis om material som kolfiber och scandium? Man frågar sig lite lätt om inte MH har gått för långt den här gången. För inte är väl det tröga friluftsfolket redo att tåga ut i rymden?

Läs mer på Outdoorsmagic och Mountain Hardwares hemsida, eller köp den stora 87-litersmodellen direkt från Friluftslageret i Danmark för 3.399 dk. Bara att kränga på och dra.

Var är våren?

2006-03-24T13:19:00.000+01:00

Som man ropar får man svar heter det, och vilket svar vi fick!
Sent i höstas undrade vi ju gång på gång varför vintern aldrig kom. Många, långa vintermånader senare undrar vi nu lite förläget varför den aldrig tar slut?

Vi befinner oss snart i april och fortfarande håller kölden landet i ett järngrepp. Snälla fröken tö, vi ber så mycket om ursäkt för vår tidigare skepsis om vintern och tar tillbaka allt tal om växthuseffekter. Kom genast med din kvast för nu har vi fått nog!

Tyst vår?

2006-03-08T15:13:00.000+01:00

Som ett eko från 1960-talets miljögiftsdebatt hörs idag ropen om fågelinfluensan. Men inte var det väl ett virus som skulle tysta fåglarna och sen ta sig an oss människor? Det finns somliga som menar att fågelinfluensan kan bli värre än spanska sjukan, medan andra påstår att vi inte har något att oroa oss för överhuvudtaget. Frågan är bara vem man ska tro på. Att stora delar av den svenska läkarkåren tydligen har bunkrat medicinen Tamiflu till sig själva och sina familjer mildrar knappast oron i alla fall. På AWDS är vi helgalna i fåglar, men just den här våren känns fåglarnas återkomst inte lika galet underbar som den brukar. Tyvärr, tyvärr.

Ett läte att längta efter?

Tack för ingenting

2006-01-19T15:15:00.000+01:00

Jodå, isen kom ju till slut. Men det gjorde snön också och förstörde allt för oss långfärdsskridskoälskare. Ingen anledning att fröjdas alltså. Tack, tack för ingenting som man säger i vakuumbranschen.

När trainern var ung

2006-01-12T14:51:00.000+01:00

Sitter du också långa, mörka vinterkvällar framför teven och gnetar på din trainer? På AWDS kan vi avslöja: Det var inte bättre förr.

BikeCult är vänliga nog att dela med sig av ett stycke bortglömd cykelhistoria från när mormor var ung. På ljusskygga barer satsades då kosing på lättklädda damer som tävlade så svetten lackade över anordningar som mest liknade valsverk. Har du sett den udda tecknade filmen Trion från Belleville så vet du ungefär vad vi talar om. Inget lyxcyklande direkt. Så nästa gång du surar över ditt eländiga inomhussubstitut för riktig cykling, ägna en tanke åt gårdagen. För det var inte bättre förr.

Snälla puffror

2006-01-09T18:16:00.000+01:00

Slänger du också dina vapen omkring dig lite hipp som happ hemma i familjeidyllen? Du är inte ensam. Men du kan prisa gud, för nu behöver du inte längre vara rädd för att kidsen ska skjuta skallen av sig bara för att du slarvar lite med hårdvarorna. www.childguardimc.com erbjuder DIG en trygg och skön sömn, även i ett hus fullt av småungar och ett grannskap nedsölat av busar. För $29.95 köper du det barnsäkra låset till dina bössor och småpuffror och kan sen glädjas åt dina barn också på din ålders höst.

Well do you, punk?

2006-01-04T16:25:00.000+01:00

Jaha, julen är i stort sett över, och det är således åter möjligt att ifrågasätta alltings grund och varande. Det snackas ju en del om intelligent design kontra naturligt urval i dagarna, och idéerna är i ärlighetens namn rätt många om vad som ligger bakom alltihop. "God doesn't play dice" menade ju exempelvis Albert Einstein i frågan om slumpen eller en osynlig hand låg bakom skapelsens intrikata och ogripbara vindlingar. På AWDS börjar vi dock alltmer luta åt att det är His Noodly Appendage: The Flying Spaghetti Monster som håller i trådarna.

Entydiga bevis för att det är FSM som styr världen förklarar även en annan av våra verkliga käpphästar här på AWDS, nämligen den globala uppvärmningen. Klart som korvspad alltså.

Övertygad, eller lutar du ändå åt att det är turen som bestämmer ?

God jul och happy smoking

2005-12-21T11:01:00.000+01:00

önskar hela AWDS redaktion till alla trogna läsare!!!

Såpa säljer som smör

2005-12-15T18:03:00.000+01:00

Visst är den mysig ICAs långkörare till reklamsåpa om butikschefen Stig och hans gulliga jobbarkompisar. Och det allra bästa i kråksången är ju att ICA tjänar en massa goa hundratals miljoner på att sälja reklamplats i såpan till sina underleverantörer av tvättmedel, julskinkor och toapapper. Och eftersom det i slutändan ändå är du (?) som betalar för såpan kan du väl lika gärna titta på den?

Aurora Borealis över Stockholm

2005-12-12T12:02:00.000+01:00

Det händer inte så ofta, och om det ändå händer så syns det i alla fall inte. Men igår kväll böljade norrskenet av och an över huvudstaden. Oväntat och tjusigt. (Redaktionen på AWDS kan för övrigt gå i god för att inget intag av tvivelaktiga substanser föregick iakttagelserna, bortsett från lite julmust.)

Eftersom norrsken kan länkas samman med solfläckar och solfläckar i sin tur, enligt den danska klimatforskaren Henrik Svensmark, kan länkas samman med klimatet kanske gårdagens norrsken ger stöd för den udda förklaringen av klimatförändringarna? Kanske inte, men tjusigt var det i alla fall.

Folket i bild

2005-12-07T16:07:00.000+01:00

På AWDS har vi inget emot gamla bilder. För den som är som vi rekommenderar vi fotografen Richard Bensons på Yale spännande guidning till mer eller mindre kända bilder på människor, symboler mm.

En av många, Dorothea Langes inte supermuntra
"Migrant Mother".

I samma veva lyfter vi gärna fram en stabil källa till dokumentärbilder från förr, nämligen den amerikanska kongressens samlingar.

Var är isen? II

2005-11-30T12:58:00.000+01:00

Skridskorna ska man ju som sagt använda på isen så här års, men istället smälter glaciärerna, stormarna blir bara värre och översvämmningarna allt högre. Är det vårt eget fel månne???

De globala utsläppen av växthusgaser (från människor) sedan 1800-talet. Notera den kraftiga ökningen från mitten av 1900-talet.

Jordens medeltemperatur under ungefär samma period. Lägg märke till den starka uppvärmningen från mitten av 1900-talet.

Okej, det kan ju verka vara svart på vitt att växthuseffekten är ett faktum. Men är den det? Hur vet vi att uppvärmningen verkligen beror på våra utsläpp och inte på något annat? Det har ju inte saknats snabba förändringar i klimatet förr. Var det vårt fel då också? På AWDS är vi inte helt övertygade. Än.

Mupparna + Orkester = Sant!

2005-11-22T18:34:00.000+01:00

Nej då, vi har inte glömt dem, de musikaliska pophippisarna i Supertramp. De såg ut som skådisar i Mupparna men spelade vemodig symfonipop i världsklass. Missade ni dem när det begav sig kan ni ju ta igen det nu. För vi säger som alltid, bra musik går aldrig ur tiden. Nån som sa mesiga? Fel, begåvade!

Var är isen?

2005-11-22T12:40:00.000+01:00

Vi halkar runt på trottoarer och glider nerför såphala gator, men var är isen? På AWDS är vi inte tvättäkta skridskofanatiker, men nog börjar vi sukta lite efter blanka fjärdar nu. Så i väntan på att isen lägger sig justerar vi grenremmen, tränar snygga skridskoposer framför spegeln (händerna på ryggen!) och tummar ideligen på skridskorna. Snart, snart!

Ont i huvvet?

2005-11-16T16:39:00.000+01:00

Kan det här vara lösningen för dig?

Grumlig sikt i Aborrgölen

2005-11-09T15:51:00.000+01:00

Rapporter har inkommit om att sikten i den välkända s.k. Aborrgölen i norra Östergötland är allt annat än god. Vid en blindtest såg man inte ett dyft. "Plötsligt blev allt svart", berättade Anton Örström efter sin undersökning. Folk i området varnas nu för att komma nära den lilla sjön. "Man vet aldrig vad som kan hända", säger skogvaktaren Erland "Barkarn" Karlsson. "Kanske knytten tar en".

Lite smartare, lite trevligare

2005-11-03T17:26:00.000+01:00

Okej, Svt är statsägt, men det är bara att erkänna, Kobra rockar. Det är något så högst ovanligt som ett program som utgår från att dess tittare har en hjärna att tänka med. Redan vinjetten gör en glad, och sen är han ju såå trevlig den där Lundström. AWDS lyfter på hatten. Keep up the good work!

Världens bästa låt

2005-11-01T16:18:00.000+01:00

Visst, visst, vi har hört det förut, smaken är som baken, man kan inte tävla i musik osv, osv. Men vi på AWDS redaktion sticker ju gärna ut hakan, och nu gör vi det igen. För The Spinners (a.k.a. The Detroit Spinners) It´s a Shame, skriven och producerad av Stevie Wonder är antagligen den bästa låt som har gjorts. Någonsin. Bara introt kan få vem som helst att gå ner i spagat.

Världens bästa låt. Du hörde det från oss.

Papa svarar

2005-10-19T15:58:00.000+02:00

Mitt barn,
min tid är tyvärr allt för upptagen av krävande banketter, ständiga bönestunder, andliga sånger från ottan till sent in på natten, allsköns ritualer i spirito santos namn und so weiter för att hinna några längre tirader i detta ärende. Dock har vi här i den Eviga Stadt mycket svårt att tro att det kan vara så illa som mitt lamm framställer saken i sitt brev. Skulle den så avskyvärda stensmörjningen verkligen åter ha blossat upp i er avkrok? Låter det inte väl magstarkt? Har vi inte gjort allt som stått i vår Herres makt för att kväsa den eländigt seglivade hedonismus uppe i norr? Vid vår skapare, gjorde vi inte om den gamla avguden till hin onde själv, med bockfot, horn och allt? Och slog vi inte upp våra kyrkor mitt i de gamla hednalundarna kanske? Jag menar, till och med de gamla vedervärdiga solhjulskorsen gjorde vi ju om till symboler för vår tro, tecknet för vår Herres slutgiltiga offer för vår skull? Hur mycket mer kan man begära? Men du menar alltså att dina tröga landsfränder nu plötsligt som en blitz von oben skulle ha genomskådat hela vårt mångtusenåriga, så in i detalj raffinerade arrangemang? Nein! Dass glauben wir aber nicht! Bitte, du får leider ursäkta oss!

Dock är det med varmt hjärta vi mottar beskedet att ni så helhjärtat stöder tanken på vår kommande Neue Inquisition. Ty den kan ert nordliga avfällingsland, alldeles oavsett er neopaganismus varande eller ej, verkligen behöva! (Jag vill i sammanhanget inte ens snudda vid namnet på skälmen du yppade i ditt brev!)

Na, till froh för mitt nu upprörda sinne spelar mina kardinaler i afton som alltid på onsdagskvällar fussball nere på klostergården. Det ska bli mig ett sant nöje att åter se dem schwitzen i sina kåpor! Kanske vågar man till och med hoppas på några blåtiror och en gnutta blodvite. Allt i vår Herres namn givetvis.

Aufwiederhören!

Deine Papa B.

Ett gött slit

2005-10-14T10:36:00.000+02:00

Det går inte riktigt att förklara för den som inte har prövat. Nog är det en nött gammal klyscha allt, men hur väl passar den inte in på landsvägscykling! Känslan av att jaga fram med nedböjt huvud i motvind och medvind, mil efter mil på slingrande vägar, över krön och utför backar. Genom åkerfält, hagmarker med hästar, kor, uppflygande tofsvipor, fågelstreck som drar förbi, några rådjur på ett fält i skymningen. Solen som går ner. Man sliter hund. Det värker i benen. Man är helt slut. Men det är såå gött.

El Ingenioso Hidalgo de Don Quijote de la Mancha

2005-10-08T16:23:00.000+02:00

Om någon har missat 400-årsfirandet av Cervantes underbara samhällssatir finns det all anledning att titta upp från Arn-böckerna och se sig omkring. Sekelfirandet i ära besöktes Sveriges största bokhandel i syfte att inhandla ett ex, och döm om vår förvåning när icke ett endaste ett fanns av detta ett av litteraturhistoriens viktigaste verk, och det på självaste festivalåret! Till stor sorg kan vi dock rapportera att en hel massa Guillouböcker trängdes i hyllorna. Om du således stöter på en tanig och luggsliten äldre herre iklädd en hjälm gjord av en gammal bucklig rakskål, eller möjligen en ung kille i cammopants och marinkårsfrissa, förvånas icke. Ty under solen är intet nytt.

Big Brother, släng dig i väggen!

2005-10-05T13:27:00.000+02:00

Här är såpan där deltagarna är instängda i ett akvarium!
24 timmar om dygnet, 7 dar i veckan, året runt. Vi säger bara kvack!

Lycka till Peppe!

2005-10-03T19:32:00.000+02:00

Idag önskar vi Peppe lycka till framöver. Du var alldeles för ung och livsglad för att inte finnas kvar hos oss Peppe.

Rapport från ett förtrollat Sverige

2005-09-29T17:05:00.000+02:00

Bäste herr Papa,
jag skriver till dig i största hast i ett ärende av yttersta vikt. indikationer pekar på att det fortfarande förekommer smörjning av fett och offer av småmynt på stora stenar, s.k. älvkvarnar, här och var runt om i mitt kära fosterland. För blott en tid sedan inkom till mig också den sorgliga nyheten om att de gårdskors som kan ses lite varstans på ön Gotland i Mare Balticum i själva verket är symboler för hednisk soldyrkan (vilket även det utbredda sommartida s.k. solbadandet längs öns kuster styrker). Jag har i samma veva mötts av beskedet att de fina gotländska ängena runt öns närmare etthundra lutherska kyrkor (de var ju våra fram tills den lymmeln Eriksson-Vasa stal dem från oss!) inget mindre är än kvarlevor av den offerlundskultur som vi under århundraden har trott oss utrotat. Så verkar tyvärr alltså inte vara fallet.

Efter långa efterforskningar menar mina kunskapare sig även ha funnit bevis på att delar av allmogen nu har lyckats ta reda på var den gamle häxmästaren Odins boning var belägen (vi har ju som Du vet alltid känt till att den låg vid nuvarande Signhildsberg i Upplands Bro kommun, inte långt från mitt lands undersköna huvudstad). På denna plats liksom även annorstädes inom mitt lands gränser har det på sistone blossat upp en faslig asakult med blot och allt.

Jag skriver detta av nöd till Dig ty det tycks mig som om en paganistisk epidemi åter är i faggorna. Vad jag befarar är att nästa "hype" i mitt fosterland, efter stavgångshypen, kommer att bli hednakulten. Jag och mina kunskapare är ganska säkra på vår sak och ber Dig därför att skyndsamt och resolut ta tag i frågan i sedvanligt sträng inkvisatorisk anda. Vi har alla noga läst din bok och ser med värme i våra hjärtan fram mot att få omsätta dess lärdomar i praktiken. Stävjar vi inte stensmörjningen nu vågar jag inte tänka var detta kan sluta!

Underdånigast, Din broder Frans G. B.

Dagens samhällskunskapslektion

2005-09-28T20:36:00.000+02:00

Idag ska vi tala lite om fri television. I Sverige har vi fri television. Den ägs och styrs av staten. Det innebär att den styrs av de partier som vi allihop tillsammans har valt att styra hela vårt land. Det är bra, för det garanterar att den fria televisionen inte används av de som har makten i landet för att försöka behålla den. Denna viktiga princip kallar vi public service.

Här kan ni läsa allt om fri Television i Sverige!

Mannen på bilden har inget med texten att göra.

Vi repeterar:
- Statligt ägande och styrning är ALLTID en garanti för en fri och
oberoende television.

- Public service betyder att tjäna folket för folkets eget bästa.

Det var allt för idag. Om du vill läsa om pingviner kan du läsa här!

Håll flabben!

2005-09-28T11:18:00.000+02:00

Många skriver hit till AWDS och frågar oss om ditten och datten. Vi måste nu be er att knipa flabben. Vi har inte tid med ert dravel! Och hör sen! Vi har nog med vår egen konstnärlighet, vår översvallande förträfflighet och all vår genialitet. Tack!

Var det katten?

2005-09-23T09:55:00.000+02:00

Igår eftermiddag slogs vi av beskedet att herr Alvar Petterssons kära signum, hans gamla röda toppluva, hade försvunnit spårlöst från hatthyllan. Kan det ha varit katten?

(Fotnot: mössan ifråga är alls icke olik den Ragnar Johansson bär på fotot en bit nedan.)

Countrymusik dödar

2005-09-20T18:22:00.000+02:00

Nu är det bevisat, det vi alltid har misstänkt: countrymusik dödar. Genom regressionsanalys av statistik från 49 amerikanska storstadsområden har Steven Stack på Wayne State University och Jim Gundlach vid Auburn University visat att ju mer du lyssnar på country desto större lust har du att ta livet av dig. Varför blir vi inte förvånade?

Yeeeehaaaa, somebody
please bring me a rope...

För överdrivet levnadsglada rekommenderar vi någon av
dessa radiostationer.

En såpa i världsklass

2005-09-20T12:10:00.000+02:00

Var han eller var han inte? Vem gjorde fel? Någon? Alla? Man kan bara gratulera franska L´Equipe till läsarsuccén. En riktigt välgjord såpa med nya avsnitt varje dag. (Kan också följas här.)

Kan jag bära folkdräkt på jobbet?

2005-09-16T10:43:00.000+02:00

En tilltufsad läsare, fondmäklaren Ragnar Johansson i Stockholm, skrev till oss på AWDS-redaktionen och undrade hur han skulle göra. Han hade blivit förlöjligad på jobbet av några skränande arbetskamrater i kritstrecksrandigt. Men vi säger som alltid, följ ditt hjärta Ragnar!

Lite handarbete på fikarasten

40% mer energi på några minuter!

2005-09-15T15:05:00.000+02:00

Låter det som nåt för dig ska du omgående kolla in

Hör bara Peter Ragners högst trovärdiga vitnessmål här - "At first I didn't believe it. Call me a skeptic if you will, but I didn't get to be a healthy senior by biting on each new gadget and fad. Well, if you're like me, you've got to admit-some things work and make sense, and others don't. Okay, so I bit on this one. Listen, I keep strict records of my workouts. I have for years. I write down how many reps of this, how much weight on that, and so on. Well, if you know where you are, (that’s how much you can do) and suddenly you have a dramatic increase, that's got to get your attention, right? Boy, it certainly got mine." Ingen idé att argumentera där inte!

Ett trepack kostar knappa $20, men då får man faktiskt en instruktionsbroschyr på köpet! Inte illa!

Lifewave

Just när du trodde att du hade hört allt

2005-09-15T14:18:00.000+02:00

och med ro i sinnet var på väg ner mellan lakanen för en natts välbehövlig sömn kom den. Kallduschen. Hur i hela jävla helvetet kunde du ha missat DEN!? Nu vet du. Du KAN inte ha koll på allt.

Kallduschen

Hör bara här - "Americká firma Pneugear šla však ještě dál. Z nafukovacích komor plněných peřím vytvořila celý spací systém, který nahrazuje bivakovací pytel, spacák i izolační podložku najednou." Vad säger man, gonattkaffet i vrångstrupen?